Oktober 2016 kommer att gå till den ornitologiska historien som den månad då ön formligen invaderades av sällsynta fågelgäster från Sibirien och angränsande regioner. Väderläget med högtryck över Ryssland och envisa nordostliga till ostliga vindar i veckor i sträck bäddade för ett intressant läge.

Och fåglarna kom, med start i slutet av vecka 41, men tyvärr lite för sent för många av de skådare som kommit till ön redan helgen innan.

Oktober blev också de östliga tättingarnas månad, inga andra artgrupper visade sig.
För de flesta blev höjdpunkterna Ölands första azurmes, tredje nordsångare och femte isabellastenskvätta samt inte minst de många sibiriska järnsparvarna.

 

Tajgablåstjärt

En ung tajgablåstjärt visade välvilligt upp sig vid träskofabriken i Grönhögen 12-15 oktober och en annan dök upp 22.10 vid Råbäcksdungen i Gräsgård.
Innan dess finns två septemberfynd och ett aprilfynd av tajgablåstjärt i år på Öland.

 

Sibirisk järnsparv

Sibiriska järnsparven måste vara årets fågelart på Öland och detta med råge. När detta skrivs har minst 16 olika fåglar setts från Ottenby i söder till Enerum i norr. Betänk då att fram till i år har det bara setts fyra sibiriska järnsparvar någonsin på ön och den senaste för så länge sedan som år 1987.
De flesta har hittats i kustnära lägen och påfallande ofta längs Ölands västra kust.

 

Ökenstenskvätta

Tre ökenstenskvättor har hittills setts, en vid Segerstad, en vid Byxelkrok samt en vid Haget, Böda.

 

Isabellastenskvätta

Ölands femte isabellastenskvätta hittades 17.10 vid eftersök av den ökenstenskvätta som setts i trakten dagen innan. Den var i skrivande stund kvar strax öster om gravfältet söder om Segerstad. Till en början rådde viss diskussion om arttillhörigheten men med hjälp av dagens högkvalitativa kameror kunde rätt arttillhörighet ”spikas”.

 

Vitgumpad buskskvätta

En ungfågel var mycket stationär vid en åkerkant vid Skärlöv 9-14.10.

 

Ökensångare

Med tanke på alla extremt sällsynta fåglar som sågs på Öland under vecka 41 och med tanke på det gynnsamma väderläget var det bäddat för Ölands nionde ökensångare. Efterlängtad var den eftersom ingen setts på ön sedan 2002.
Till slut grävde Daniel Steen fram en ökensångare vid Långgrundsudden i Högby17.10. När detta skrivs, 22.10, är den fortfarande kvar och vid liv.

 

Nordsångare

Ölands tredje nordsångare upptäcktes i Risinge 19.10 och stannade i tre dagar. Fågeln höll till i mållor och andra växter på ruderatmark och sällskapade med ett flertal svarta rödstjärtar.

 

Kungsfågelsångare
Hittills har ca 14 olika kungsfågelsångare setts på ön sedan den första 9.10. Även om 14 kan tyckas vara ett stort antal, kan arten vissa år visa sig med många flerindivider. Med tanke på så många andra östliga rariteter är det lite förvånande att inte fler hittat hit i år.

Tajgasångare

De senaste tre åren har nästan 300 tajgasångare hittats höstetid på Öland. Även nu i år kommer vi nog att komma upp i närmare hundratalet individer. De flesta sågs i slutet av september och nu i oktober har ett tiotal setts.

 

Bergstajgasångare

Hittills har en bergstajgasångare setts, vid Gårdby hamn 18.10. Fler fynd kan nog komma av denna senhöstart.

 

Videsångare
En individ av denna skulkande art hittades vid Segerstads malm 10.10.

 

Brunsångare

Förutom två fynd i september har ytterligare två fåglar rapporterats från Ottenby och Segerstads strand.

 

”Östlig” gransångare.
Många bleka gransångarindivider har setts i år, individer som visar karaktärer av den östliga rasen ”tristis”. Detta är inte så underligt då de delar utbredningsområde med många av de andra östliga fåglarna på ön nu i oktober.

 

Azurmes

Den azurmes som hittades i Grönhögen 13.10 av Christer Fritzell måste betecknas som en av de större sensationerna i modern öländsk ornitologi. Jag tror inte någon hade tippat att denna högoddsare skulle göra sitt tredje Sverigebesök på vår ö.
Många skådare som hade tänkt tillbringa vecka 41 någon annanstans än på Öland, ändrade snabbt sina planer och hastade hit. Fågeln stannade i tre dagar och försvann tyvärr alltför fort för mångas smak vid middagstid på lördagen 15.10.

 

Dvärgsparv
Dvärgsparven har verkligen ”slagit till” i år med minst åtta individer från 9.10 och framåt och har redan nu överträffat alla årsrekord.

 

Utöver de arter som redovisas i denna artlista så sågs rödstjärtar, både vanliga och svarta, och ärtsångare med utseende som indikerar att de kommer långt österifrån, liksom också ytterst sena lövsångare.

Till sist en reflektion över vilka östliga arter som också ”borde” ha tagit chansen att dyka upp. Inga östliga lärkor, törnskator eller trastar har hittats. Hittills är väl bäst att säga.

RrkÖl avser att återkomma i mer detalj i ett senare nummer av Calidris.

 

För Ölands rapportkommitté.
Anders Waldenström